tiistai 30. syyskuuta 2008

Talar du svenska?

Jag har varit flera år i tvåspråkig skapande keramik grupp. Igår när jag sade att ni kan gärna rösta mig, frågade en dam, att kan jag svenska. Juu visst, svarade jag.

När jag var i skolan över trettio år sen svenska var så kallad "pakkopulla". Jag var en bra student och i student examen hade Laudatur med inget fel. Men kunde inte tala svenska. Nr jag började jobba på Finnboard svensk var firmas språk och jag bestämde mig att jag måste börja prata svenska på jobbet. Dessutom jag tog en risk och gifte mig med en finlands svensk. Hans far var svenskspråkig.

När jag började inte bry mig om grammatik - att prata svenska var så mycket roligare och lättare. En av mina finlands svenska kamrater sade, att vet du din grammatik är ju hemskt - du har ingen aning när det skulle vara en eller ett etc "MEN DET GÖR INGENTING, HANNELE". Tack för det kära vänn.

Jag har varit frlera gångar i Sverige. Annars går det bra men jag har svårigheter när någon talar till expempel Göteborgiska - det är lite för mycket och jag gärnä talar engelska där.

Det finns en sak jag har alltid undrat: när jag börjar tala svenska, det är mest dels så att finlands svenska byter till finska. Är det därför att man vill inte lyssna dålig svenska eller är det så obekvämt? Vet inte. Kanske ni kan hjälpa mig förstå det.

Det är så viktigt att vi har bra lärarna i skolor. Att studera olika språk måste vara motiverande. Jag också tror att det måste vara eget val. Min lärare var en fin dam och jag tackar mest henne för mitt svenska kunskaper men kanske det kunde ha varit mera motiverande utan "leikkimielistä tukistusta letistä" när jag hade grammatik fel stående bredvid "pulpetti". Sånt var skolan dåtiden

Ei kommentteja: